Luc Orient
 

Luc Orient publicerades ursprungligen i serietidningen "Tintin" som började 1967 och kom ut en gång i veckan. Det var en av de många serier som samtidigt lanserades av den dåvarande utgivaren Greg för att ge tidningen en nödvändig ansiktslyftning. Tecknare var Eddy Paape, en mycket framgångsrik belgisk tecknare. Luc Orients äventyr blev samlade som en serie av grafiska noveller av 'Editions du Lombard' som började 1969.
Serien fortsatte regelbundet med en eller två volymer per år tills Episod 13 släpptes 1978. Efter det att 'Tintin' upphörde 1978 (efter ett antal namn-byten) så kom de efterföljande episoderna ut mer sporadiskt.
Episod 16 skrevs av Paape själv. Episod 17 var inte en renodlad ny berättelse utan en samling av korta berättelser som tidigare blivit publicerade i den till formatet
mindre 'Tintin Pocket' under tidigt 70-tal och omändrade till att publiceras som grafiska noveller. Episod 18, utgiven 1994, tycks vara den sista i serien. Serien var återutgiven i en samlingsvolym, två volymer i ett, av Pictoris Studio, under titeln "L'intégrale de Luc Orient"; men bara tre volymer (alltså de 6 första episoderna) dök upp, under åren 1998 och 1999.
Luc Orient, hans mentor Professor Hugo Kala från superlabbet Eurocristal, och hans flickvän Lora, räddar utomjordingar från planeten Terango, som strandat på Jorden (episod 1-2). De åker sedan till Terango för att motarbeta den onde tyrannen Sectan som planerar att invadera Jorden. (episod 3-5).
I efterföljande äventyr involveras de i en serie vetenskapliga mysterier. Luc och Lora får super-krafter i episod 6. Hjältarna återvänder slutligen i episoderna 13-16 till Terango som genomgått stora förändringar.
Deras ärkefiende är den onda vetenskapsmannen Julius Argos.
  .

Äventyren
från tidningarna "Tintin", "Tintin Hebdo" och "Nouveau Tintin"
så som de publicerats i Frankrike

1. Le Dragon de Feu [The Dragon Of Fire] (TI Nos. 952-970, 1966-67)
2. Les Soleils de Glace [The Suns Of Ice] (TI Nos. 976-997, 1967)
3. Le Maitre de Terango [The Master Of Terango] (TI Nos. 1009-1029, 1968)
4. La Planète de l'Angoisse [The Planet Of Terror] (TI Nos. 1040-1059, 1968-69)
5. La Forêt d'Acier [The Forest Of Steel] (TI Nos. 1082-1102, 1969)
6. Le Secret des 7 Lumières [The Secret Of The 7 Lights]
... (TI Nos. 1118-1138, 1970)

7. Le Cratère aux Sortilèges [The Crater Of Spells] (TI Nos. 1183-1196, 1971)
8. La Légion des Anges Maudits [The Legion Of The Fallen Angels] (TI Nos. 1206-1221, 1971-72)
9. 24 Heures pour la Planète Terre [24 Hours For Planet Earth] (TI No.1258-TH No. 10, 1972-73)
10. Le 6ème Continent [The Sixth Continent] (TH Nos. 53-60, 1974)
11. La Vallée des Eaux Troubles [The Valley Of Murky Waters] (TH Nos. 83-98, 1974)
12. La Porte de Cristal [The Crystal Gate] (NT Nos. 10-25, 1975-76)
13. L'Enclume de la Foudre [The Anvil Of Thunder] (NT Nos. 96-107, 1977)
14. Le Rivage de la Fureur [The Shores Of Wrath] (1981)
15. Roubak, Ultime Espoir [Rubak: Ultimate Hope] (1984)
16. Caragal (1985)
17. Les Spores de Nulle Part [The Spores From Nowhere] ("Tintin Pocket" 1970; collected 1990)
18. Rendez-Vous à 20 Heures en Enfer [Rendezvous At 20:00 In Hell] (1994)

Några exempel på omslag från de franska magasinen.
____________________________________________________________

Luc Orient i Sverige:

Luc Orient, eller Kim West, som han kallades i Norge har vad jag vet aldrig publicerats i Sverige.
Den har däremot publicerats i Norge, i tidningen 'Tempo' från nr 21/1968 till nr 11/1977.

Några bilder från de miljöer där Luc Orients äventyr utspelats
Terangopolis Eurocristal
_________________________________________________________________________________
Författare och Tecknare:

Eddy Paape (1920- )
är en färgstark tecknare från Belgien som anslöt sig till det ansvariga teamet runt 'Spirou' 1946. Han börjde med att ta över äventyrsserierna av Jean Valhardi från sin kollega Jijé. 1958 skapade han och författaren Jean-Michel Charlier sin egen omkringresande äventyrshjälte, Marc Dacier. 1965 flyttade Paape över till "Tintin" där han och Greg skapade den Blixt Gordon-influerade populära science fiction serien, Luc Orient.
De senare serierna av Paape inkluderar 'Udolfo' och 'Carol Détective' med författaren Andre-Paul Duchateau, samt 'Les Jardins de la Peur' [The Gardens of Fear] med författaren Dufaux.
 

Greg (Michel Regnier) (1931-1999)
En av de mest färgstarka serieskaparna Greg (Michel Regnier) startade sin karriär som en författare/tecknare vid 16 års ålder med komediserien Nestor & Boniface. I början på 50-talet producerade han superhjälte-serien, 'Le Chat [Katten], under pseudonymen 'Michel Denys'. 1954, lanserade han sitt egna, kortlivade, magasin, 'Paddy'.
1958 anslöt sig Greg till det ansvariga teamet runt 'Tintin', som han senare gav ut från 1965 till 1975. Där skrev och tecknade han ett antal humoristiska äventyrsserier, av vilka några var 'Rock Derby', 'Zig & Puce' (som han tagit över

 

från Alain Saint-Ogan) och den klassiska 'Le Mystère de l'Homme Aux Trèfles' [Mysteriet med Klöver-mannen]. Som författare bidrog han med scripts till serierna 'Chick Bill', 'Modeste & Pompon' och 'Clifton' och hjälpte till på ett antal moderna äventyrshjältar, typ 'Bernard Prince' och 'Comanche' för tecknaren Hermann, 'Bruno Brazil' åt tecknaren William Vance, och 'Luc Orient' åt tecknaren Eddy Paape. Han skrev även den poetiska serien 'Olivier Rameau' åt tecknaren Dany.
Under 1960-talet skrev och tecknade Greg även den enormt framgångsrika humoristiska serien Achille Talon (i USA även känd som Walter Melon), skapad 1963 åt "Pilote". Greg skrev även några av Spirou's bästa äventyr, och tog efter det att tecknaren Andre Franquin's avlidit över skrivandet av spin-off serien, 'Le Marsupilami'. Han arbetade även med serierna 'Cobalt' och 'Johnny Congo'.
Totalt omfattar Greg's karriär inom de tecknade serierna över 250 grafiska berättelser.
Greg skrev även många framgångsrika detektivromaner åt förlaget 'Fleuve Noir' och filmmanuskript till två av Tintin's tecknade filmer; 'Solens tempel' och 'Tintin och hajsjön'.

Greg avled den 29 oktober 1999.


_________________________________________
Copyright 2007, Björn Harnby. All rights reserved.