1806 - 1859
1853 - 1905
1876 - 1891
1891 - 1894
1895 - 1904
1856 - 1869
1856 - 1885
1897 - ..?
1905 - 1911
1911 - 1919
1919 - 1961
1859 - 1924
1877 - 1945
1881 - 1884
1884 - 1888
1886 - 1945
1888 - 1906
1995 - 1997
2017 - 2023

En viss P. Jansson annonserade i januari 1859 ut sitt eget ägandes bryggeri
med tillhörande inventarier och magasin till uthyrning.
I en annons i Bohus Läns Tidning 1856 och 1857 annonserar han ut "god dricka
samt sockerdricka”, så troligtvis är det inget ölbryggeri.
Man kan utgå från att han var verksam i Uddevalla då han enligt annons
i Bohusläningen i november 1865 betalade kommunalskatt där.

Det fanns i Uddevalla även ett ”Svenskt och Bäjerskt” bryggeri som var beläget på Södra Hamngatan och innehades av Herman Hansson. Bryggeriet fick tillstånd att sälja öl
den 5.e maj 1856 och bryggde i början uteslutande svagdricka och sötöl. På senare år försökte man sig även på att brygga bayerskt öl, men nådde där ingen högre kvalitet
och tvingades upphöra med det. Herman avled i mitten av 1869 och bryggeriet annonserades därefter av sterbhuset ut för arrende i juli 1869. Det arrenderades först ut till
Svante Natt och Dag, som tillträdde i oktober 1869. I början av 1872 köpte värdshusidkaren W. Andersson bryggeriet, tomten och tillhörande utmarker för 15.000 rdr.
I april 1879 hölls auktion angående tomten no. 9 i hörnet av Södra Hamngatan och Stora Helvigsgatan, inklusive ängen no. 119, kallad Rakan. På tomten fanns ett antal
byggnader, bl.a. "bryggeri af timmer med deri befintliga inventarier".

Bryggeriet ändrades vid ett senare tillfälle till aktiebolag och bytte då namn till A/B Andreassons Bryggeri.
Den 12:e juni 1906 avled C.A. Andreasson och på hösten mars 1907 såldes dennes egendom och bryggeri på auktion på grund av dödsfallet och att firman därmed upplöstes. Det var dels tomterna nr 7 och 8 vid Södra Hamngatan som då hade ett "nyuppfördt svagdricksbryggeri med tillhörande maskiner och inventarier" och dels "den vid Drottninggatans förlängning belägna stadsängen n:o 119, Rakan, med därå befintligt mälteri och magasin".

I Uddevalla fanns även en bryggmästare Knut Qvennerstedt som den 24:e mars 1902 till Handelsregistret anmälde ”att han i Uddevalla kommer att idka bryggeri-rörelse (svagdricka) under firma Knut Qvennerstedt”. Hans verksamhet blev dock kortvarig för redan den 12:e oktober 1903 anmälde han till Handelsregistret att
"den under firma K. R. Qvennerstedt härstädes idkade tillverkning och försäljning av svagdricka har upphört".
Knut Qvennerstedt kom till Uddevalla i slutet av 1880-talet från Eskilstuna där han år 1884 står registrerad som 'mältare'.
År 1902 står han som ansvarig för ett antal annonser angående produkter från Larsons Bryggeri; bl.a i juni för försäljning av "is för mindre hushållsbehof", i augusti för "ett godt Svagdricka med hög extraktproc. och brygdt af utelutande Kornmalt, fritt från andra söta ingredienser" och i december om "Godt Julöl" som fanns för antingen beställning eller avhämtning. De som hade egna kärl ombads att snarast lämna in dom på bryggeriet.
I slutet av april 1903 annonserade han för Larsons bryggeris räkning om ett "Godt Majöl för 10 öre lit.".
Han avled av 'hjärtförlamning' under en promenad på Norra Långgatan vid halv 8-tiden på kvällen den 7:e juli 1911 - 65 år gammal och hade vid sitt frånfälle arbetat som bryggerimästare och bryggeriföreståndare hos J.L. Larson i ett tjugotal år.

Uddevalla Maltdrycksaffär var en affär som startade på Södra Hamngatan i Uddevalla och som fanns i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och som sålde maltprodukter, bl.a. 'Kraft- och Enbärs-dricka' och Carnegies Porter. De var även nederlag och återförsäljare för Pripp & Lyckholm i Göteborg, Göteborgs bryggeri som via dom sålde sin Söt-öl, Lager-öl och Lager-dricka samt Eriksbergs bryggeri och deras Lager-öl. De saluförde 1905 även ett Prager-öl. De hade samma år även ett alkoholfritt öl till försäljning.
Handelsrörelsen startades i maj 1893 av Rudolf Hedén, som var omyndig, men som hade tillstånd av sin far att starta verksamheten. I juli samma år blev de anslutna till telefonnätet och fick n:r 83. Hedén drev dock inte verksamheten speciellt länge utan sålde den redan i december samma år till Karl Petterson.
I april 1894 flyttade Pettersson verksamheten till Handlanden Magnus Lundqvists gård på Kungsgatan.
Uddevalla Maltdrycksaffär hade även egna etiketter på varorna som de sålde och de hade en anställd ölutkörare, Edvard Johansson, som körde ut varorna med häst och vagn.
Affären var uppenbarligen fortfarande verksam i oktober 1924 då de enligt en annons i 'Bohusläningen' önskade köpa några lass god matjord.

Svagdricks- & Mineralvattenfabriken Zymo (eller Bryggeriet Lyckorna/Lyckornas bryggeri som svagdricksdelen kallades) var ett skattefritt bryggeri beläget vid Lyckån i Lyckorna, som numera tillhör Uddevalla kommun. I tidningsannonserna kallde man ofta sig för Bryggeriet Zymo. Bryggeriet grundades i juli 1897 av disponent Robert Macfie som också var bryggeriets förste ägare. Produkterna var Läskedrycker, Svagdricka och Juldricka (som då såldes för 1:50 per halvankare) samt läskedrycker. Jul-drickan fanns färdig till försäljning på "Lyckornas bryggeri" från och med den 18 december, enligt annons i 'Bohusläningen' den 16:e december 1897.
År 1900 deltog man även på "Landtbruksmötet i Kungelf" där de hade en monter med läskedrycker.
Enligt uppgift kunde bryggeriet producera 1 500 flaskor läskedrycker per dag. I genomsnitt lär produktionen ha varit ca. 1 100 flaskor per dag, förutom svagdrickan. Bryggeriet tillgodosåg främst omgivningens behov men kunde även leverera till avlägsna orter om så behövdes. Bryggeriet skall enligt uppgift ha varit lika fint och välinrett som Lyckholms bryggeri i Göteborg.

Annandag pingst 1902 inträffade ett jordras vid Zymo. En jordmassa på flera hundra lass gled ned på gårdsplanen och sköt bl.a. cirka tiotusen flaskor framför sig. Raset medförde dock inget avbräck i produktionen.

I maj 1904 bjöds bryggeriet ut för försäljning; ”bryggeriet, som jämväl är avsedt för tillverkning af öl, har synnerligen fördelaktigt läge nära ångbåtsbrygga och blifvande järnvägsstation vid Ljungskile samt å nio kms afstånd från lägerplats. Köpstark skärgård. God afsättning, som betydligt ökas under järnvägsbyggnaden”.
Men uppenbarligen blev bryggeriet aldrig sålt för från den 1:e februari 1906 blev svagdricksbryggeriet utarrenderat till ingenjör Andrew Harry Thorburn Macfie i Ljungs kommun.
Harry McFie meddelade då att han "från och med denna dag arrenderat Lyckornas Bryggeri och genom att tillhandahålla den ärade allmänheten en god, maltstark och vällagrad Ankare-Svagdricka samt en ny sorts buteljerad närande Svagdricka hoppas jag tillvinna mig den ärade allmänhetens bevågenhet och innesluter mig i Eder välvilliga hågkomst. Bryggning kommer att börja 1 mars".
I slutet av februari samma år gick man ut med annons om att man önskade ofördröjligen få tillbaka kärl tillhörande Svagdricks- och Mineralvattenfabriken Zymo och efter den 1:e mars utlovades 30 öre för varje återlämnat kärl eller till den som lämnade upplysning om var sådana fanns.

Mineralvattenfabriken Zymo drevs dock vidare av Robert Macfie själv och den 7:e mars 1906 anmälde han till Handelsregistret i Göteborg att han "ämnar i Ljungs kommun, där han är boende, idka tillverkning och försäljning af läskedrycker under firma Läskedrycksfabriken Zymo, R Macfie".
Robert Macfie sålde i början av 1909 verksamheten till A. E. Sundberg i Stenungssund och Ernst Börjesson i Brattefors. De sålde därfter i sin tur i februari 1909 bryggeriet och vattenfabriken Zymo och Zymos anex i Ljungssocken till Harry Macfie för 22 500 kr med omedelbart tillträde.
Robert Macfie anmälde därefter till Handelsregistret den 6:e juli att han "har upphört med den tillverkning af läskedrycker han i Ljungs kommun idkat under firma Läskedrycksfabriken Zymo R. Macfie” och Harry Macfie anmälde i sin tur den 10:e augusti att ”Andrew Harry Thorburn Macfie från Ljungs kommun ämnar därstädes idka tillverkning och försäljning af läskedrycker samt svagdricka under firma Mineralvattenfabriken Zymo, Harry Macfie”.

1909 började man även att sälja sina produkter via återförsäljare i Göteborg.

I februari 1911 annonserades bryggeriinventarier från Lyckornas bryggeri ut för försäljning; det var "ett nytt obegagnadt Kar af gran, rymmande 50 HL’, ’en något begagnad ölkorkningsmaskin’ samt ’en öltappningsapparat för 6 fl. af förtent koppar".

I april 1918 sålde Harry Macfie Lyckornas Svagdricksbryggeri till ett konsortium Hägg & C:o. i Göteborg för 25 000 kr. De nya ägarna, Josef Natanael Augustsson Hägg och August Wallentin Hollander, skulle sedan bedriva industriell verksamhet vid sidan av läskedryckstillverkningen.
Den 29:e juni 1918 anmälde de därefter till Handelsregistret att de ”ämna i Ljungs kommun idka handels- och fabriksrörelse under firma Lyckornas Kemiska Fabrik Josef Hägg & Co”. Firman tecknades av var och en av Hägg och Hollander.

Deras verksamhet blev dock inte långvarig utan redan den 25:e oktober året därpå anmälde de att de ”hava upphört med den av dem under firma Lyckornas Kemiska Fabrik Josef Hägg & Co i Ljungs kommun idkade handels- och fabriksrörelse”.

Bo Natt och Dag (6.5.1780-16.7.1840), son till Axel Natt och Dag och Elisabeth Carlsdotter Ahlefelt, lämnade som ung sin födelseort i Dalsland och flyttade till Uddevalla. En trolig teori är att han efter den stora stadsbranden år 1806 köpte en fastighet på S:a Hamngatan och där startade en bryggeriverksamhet. Han skall ha gått i konkurs 1821 men ändå fortsatt sin verksamhet. I en annons från 1827 kunde man läsa att han "sålde öl, dricka och porter från sitt hus". Man kunde samma år läsa att han "sålde utmärkt god iskällaredricka och öhl, stark tunnedricka och porter samt brännvin". Han kom genom bryggeriverksamheten i kontakt med sin blivande svärfar Christian Wesslau och sin blivande hustru Magdalena Wesslau (1780-1824). Han fick sedan 7 barn tillsammans med Magdalena. När Magdalena avled 1824 gifte sig Bo Natt och Dag om sig med Sara Maria Wesslau, som var en yngre syster till Magdalena. De fick även de 7 barn tillsammans.

I en notis i Uddewalla Weckoblad den 24:e februari 1832 kunde man läsa ”Bo Natt och Dag, som i denna och nästa månad kommer att brygga minst 2:ne brygg i weckan för att inläggas för sommarbehof i dess iskällare, har under samma tid tillräcklig tillgång på god jäst
att aflemna . .”.
Bo Natt och Dag dog den 16:e juli 1840 och Sara Maria tog då över bryggeriverksamheten. Hennes bryggeri annonserade år 1847 ut
”öhl och drick” till försäljning enligt en notis i Bohus Läns Tidning. 1850 bjöds bryggeriet ut för uthyrning. Det verkar dock som mest troligt att hon drev bryggerinäringen vidare med stöd av sin bror Hans Olof Wesslau fram till 1859 då sonen Svante Elof Natt och Dag (1829-1893) återvände till Uddevalla efter sin utbildning och kunde fortsätta att utveckla verksamheten.

Svante Natt och Dag
(1829-1893)

På natten till den 30:e september 1893 utbröt det en brand i bryggeriets kölna, belägen vid Södertull. Tack vare en snabb insats av brandkåren var branden släckt inom ett par timmar, innan byggnaden brunnit ner fullständigt. Kölnan med inneliggande malt för några hundra kronors värde var försäkrad.Den 15:e juni 1896 anmälde firma Svante Nattoch Dag att de för sitt bryggeri och sin handelsrörelse ämnade öppna en tappnings- och försäljningsaffär i Lyckorna för försäljning av produkterna från bryggeriet.

1:e april 1897 gick Svante NattochDags sterbhusdelägare ut med ett tillkännagivande om att den bryggerirörelse som de drivit under firma Svante NattochDag från och med den dagen övertagits och skulle i fortsättningen drivas av Bryggeriaktiebolaget Svante Natt och Dag. Den gamla firman Svante Natt och Dag skulle kvartstå till dess skulderna blivit betalda och fordringarna inkasserade.
Styrelsen för Bryggeriaktiebolaget Svante Natt och Dag tillkännagav samtidigt att de övertagit den bryggerirörelse som Svante Natt och Dags sterbhusägare ditills drivit under firma Svante Natt och Dag. De rekommenderade också sina tillverkningar av Lageröl, Pilseneröl, Lagerdricka, Svagdricka och diverse vatten och läskedrycker.
Senare samma år blev 'Bryggeriaktiebolaget Svante Natt och Dag' inregistrerat hos patent- och registreringsverket för att ”i Uddevalla idka tillverkning och försäljning af malt- och läskedrycker jemte annan dermedsammanhängande verksamhet”. Ansökan var inskickad av Sten Henning, Knut Elof Natt och Dag samt Gustaf Neiglick.
I styrelsen för Bryggeriaktiebolaget Svante Natt och Dag ersatte i mars 1898 Emil Georg Lange den tidigare ledamoten Sten Henning Natt och Dag. I februari 1904 ersatte Charles David Thorburn den tidigare ledamoten Gustaf Sixten Neiglick. Knut Elof var efter aktiebolagsbildningen verksam som disponent fram till 1904 då han efterträddes av Hans Olof Wesslau, som sedan hade tjänsten till 1924. I samband med Knut Elof Natt och Dag's avgång höll man i maj det året en extra bolagsstämma för att diskutera och besluta om verkställande direktören avskeds-ansökan, val av ny verkställande direktör, komplettering av styrelsen i samband med det samt ändring av bolagsordningen och i samband med det utestående frågor.
Den 13:e juni 1905 avled bryggmästaren vid Svante Natt och Dags Bryggeri; Fr. Åkerhielm vid en ålder av 33 år. Han hade innehaft sin tjänst i två år innan han avled.

Axel Emil Dahm övertog arbetet som bryggmästare under åren 1905-1911. Därefter var Arvid Forslund bryggmästare under åren 1913-1914, han hade tidgare varit verksam på Bryggeriet Kronan i Göteborg. 1915 övertog sedan Lars Larson tjänsten som bryggmästare.

Natt och Dags bryggeri var länge det största bryggeriet i Uddevalla och det byggdes ut och moderniserades runt sekelskiftet. I oktober 1899 hade nämnden godkänt ingivna ansökningar om tillbygnad på Natt och Dags bryggeri. I februari 1902 var bryggeriets yttre "skal" färdigt och den 11:e februari firade man detta med taklagsöl.
Den 1:e augusti samma år lanserade man på marknaden sin nya Extra Lager-öl och Pilsner-öl som var "tillverkade uti vårt nya tidsenliga bryggeri och rekommenderas dessa ölsorter såsom verkligt goda".
Bryggeriet som låg på Södergatan var 4 våningar högt. Lokalerna på de olika våningsplanen var rymliga och ljusa. Maskinerna levererades av Wiklunds verkstads AB i Stockholm och var av senaste teknik. Bryggeriet beskrevs som det största bryggeriet i Bohuslän och var försett med elektriskt ljus. En modernitet av senaste slag på den tiden.

1901 hade Natt och Dags bryggeri etablerat en filial i Lysekil varifrån de sålde öl buteljvis för avhämtning, således mindre än 10 liter. Detta väckte missnöje bland de boende i närheten som stördes av de supandes oljud och bråk. Polisen kunde inte ingripa då försäljniingsstället kallades filial och var vederbörligen anmäld i handels-registret. Lysekils styrelse anmodade den allmänne åklagaren att åtala brygeriet för olaga ölutskänkning. Någon lagöverträdelse hade dock ej begåtts av bolaget eller dess disponent då föreståndaren för filialen av disponenten på bryggeriet blivit tillsagd att ej handla lagstridigt, så någon vidare åtgärd vidtogs inte.
1903 hade Natt och Dags bryggeri planer på att öppna en öltappningsaffär i Lysekil, men nykterhetsrörelsen tog strid för att stoppa etableringen och det är oklart om det blev något av med det. I början av 1900-talet var det annars vanligt att bryggerierna hade "öltappare" i närliggande orter, men Natt och Dag bryggeri hävdade dock att "öltappare" inte fanns någonstans på den bohusländska landsbygden och att det i så fall kan ha berott på att den frikyrkliga rörelsen hade starka stödje-punkter i Bohuslän, men framför allt så dominerades området av den schartauanska väckelsen och därmed en stark nykterhetsmoral. För övrigt hade bryggeriet enbart direktförsäljning, kringföring, till gästerna i en närliggande badort.

Under tillverkningsåret 1:e oktober 1903 till 30:e september 1904 hade det vid Svante Natt och Dags bryggeri krossats 75 525 kg malt med en debiterad maltskatt på 3 186,75 kr och under tillverkningsåret 1:e oktober 1904 till 30:e september 1905 hade det krossats 84 735 kg malt, med en debiterad maltskatt på 3 8316,45 kr.
Under 1904 var bryggeriet leverantör av öl till marketenterirörelsen på Backamo, som drevs med en underofficier som föreståndare. Ölserveringen ägde rum en och en halv timme varje vardag men var förbjuden på sön- och helgdagar.
I slutet av 1904 öppnade man ett cafe - "Café Knape" - i bryggeriets hus vid järnbron.

Den 7:e november 1904 drabbades bryggeriets kölna, en envånings timmerstuga belägen vid Sörkällan, återigen av en brand. Det gick emellertid inte lika bra som vid branden 11 år tidigare utan nu brann kölnan ner till grunden. Byggnaden användes även för hartsning av ölfat och det var vid kokning av harts som olyckan inträffade.

Man annonserade 1904 om att de hade "Prima jäst till salu" och att de önskade köpa "Lång- och Stackhalm". 1905 annonserade bryggeriet om att de hade "Jäst till Julbak alla dagar" samt om att de bl.a. hade Jul-öl till försäljning. Som en extra produkt vid sidan av ölen sålde man 1905 även Rosenhäger, ett härligt alkoholfritt fruktvin.

Som bryggmästaren vid bryggeriet var i början av 1900-talet Fredrik Åkerhielm, som dock avled av lunginflammation år 1905, endast 33 år gammal. Han kom till Uddevalla från Landskrona och hade enbart varit på bryggeriet i två år.
Bryggeriet drabbades av ytterligare två dödsfall under andra halvan av 1905 och första halvan av 1906 då först Albin Svensson anställd på bryggeriet i juni 1905 berövade sig livet genom hängning och när sedan bryggeriarbetaren Martin Henriksson i mars 1906 begick självmord genom att skära sig i halsen.

1906 annonserade man även att man önskade köpa en ’häst – stark och felfri’, och att de hade ’torr och dammfri Malt-grodd’ till salu.
I slutet av 1906 tvingades man att ta beslut att p.g.a. ökade produktionskostnader och andra skäl höja priset på sina maltdrycker fr.o.m. 1:e januari 1907. De nya priserna blev: Pilsneröl 1/3-butelj - 12 öre, Lageröl 2/3-butelj - 19 öre och 1/3-butelj - 10 öre, Pilsnerdricka 2/3-butelj - 17 öre och 1/3-butelj - 8,5 öre, Lagerdricka 2/3-butelj - 14 öre och 1/3-butelj 8 öre samt Lagradt Svagdricka 2/3-butelj - 10,5 öre och 1/3-butelj 6,5 öre.

Bryggeriet gick i konkurs både år 1904 och år 1912, men vid båda tillfällena kunde företaget rekonstrueras.

1917 köptes bryggeriet upp av Pripp & Lyckholm men fortsatte i egen regi. Bryggeriet hade på 1920-talet också en islada på Södertullsgatan.
I en annons i dagspressen den 16:e december 1921 gjorde bryggeriet reklam för sin julöl; "Julöl säljes från och med 15/12 1921 i Natt och Dags bryggeri".
Till kontrollombud 1923 vid skattepliktiga bryggerier inom Göteborgs och Bohus län hade för Natt och Dags bryggeri förordnats E. Hessler.
Den 14 april 1924 lades driften slutgiltigt ned vid bryggeriet och rörelsen flyttades till Utsiktens bryggeri.
Schwartzman & Nordström AB köpte därefter bryggeribyggnaderna och byggde om lokalerna till konfektionsfabrik.

*) Enligt tillgängliga uppgifter så avled Knut Elof Natt och Dag år 1912. Ingen närmare datum har gått att få fram. I samband med att han avlidit stod
....det dock i ett flertal dagstidningar från onsdagen den 3:e januari 1912, bl.a. Svenska Dagbladet, att han avlidit "på söndagen å klinik i Göteborg".
....Det skulle innebära att han avled den 31:e december 1911. Exaktheten i uppgiften är kanske inte hundraprocentig gällande när han avled.

Interiörbild. Fotograf: Thure Nihlén. Bohusläns Museum bildarkiv.

Utsiktens bryggeri AB

Utsiktens bryggeri låg på Underås, mellan Underåsgatan och Vintergatan, i västra Uddevalla. Bryggeriet fick sitt
namn efter platsen som redan på 1700-talet kallades för Utsikten. På den tiden fanns det ingen annan bebyggelse
där och man hade en strålande utsikt mot Byfjorden.
Redan på 1820-talet låg det ett brännvinsbränneri på platsen och innehavare var den kände Uddevallabon Carl
August Kullgren (född 19 januari 1793 i Uddevalla och död 25 september 1851 i London under ett besök vid världsutställningen).
Hans bränneri var ett av de första ångbrännerierna i Sverige. På 1850-talet blev det kritiskt för de små
brännerierna och hela bränneribranschen kom i gungning. Många småbrännerierna runt om i Sverige tvingades
då att lägga ned sin verksamhet och produktionen koncentrerades till större enheter.
Under åren 1820-1850 fanns det åtskilliga brännerier i Uddevalla men år 1862 rapporterades det att inget bränneri
var igång i staden.
Ivar Kullgren, C.A. Kullgrens son, som övertagit driften efter sin fars död, konverterade 1853 Utsiktens brännvins-
bränneri till ett ångdrivet bayerskt ölbryggeri. Från början hette bryggeriet "Utsigtens bryggeri".
Vad gäller Ivar Kullgrens bryggeri så fanns det en annons i 'Bohus Läns Nya Tidning' den 1 juni 1854 om att det fanns "Bajerskt öl, Svenskt öl och Dricka" till försäljning från Uddevalla Bajerska Bryggeri. Rent tidsmässigt så borde det handla om Utsigtens bryggeri. 1855 sålde han Bajerskt öl av ny tillverkning från Uddevalla Bajerska Bryggeri. Ölen såldes i en Ölkällare som var öppnad i ett hus vid Norra Hamngatan som ägdes av C.A. Kullgrens änka.

Efter Ivar Kullgrens död 1883 stod sterbhuset, med C.A. Kullgrens änka Therèse i spetsen, som ägare fram till 1890 då Konrad Forster köpte bryggeriet för 29 500 kr och som han sedan sökte lagfart för den 23:e mars 1891.
Den 25:e januari 1877 brann bryggeriet ned till grunden men byggdes snabbt upp igen. Familjen Ivar Kullgren ägde då bryggeriet men det var vid det tillfället utarrenderat till Otto Kjellman. Bryggmästare var under den perioden en herr Wollf. Otto Kjellman skrev den 28:e april 1884 i 'Bohusläningen' att han under sommaren 1883 låtit borra en artesisk brunn och därigenom lyckats erhålla ”vatten i riklig mängd samt af ypperlig beskaffenhet”.
I februari 1885 ertappades en man när han försökte stjäla tombuteljer ur en s.k. sköljbod vid Utsigtens bryggeri. Samma man hade tidigare samma månad tillgripit totlat 12 st. tombuteljer som han sedan sålt vidare till värdshusidkaren Elisabet Andersson för 5 öre styck.
I slutet av år 1886 introducerade Otto Kjellman 'Utsigtens Porter'. och i början av 1888 bekräftade Otto Kjellman att han fortfarande idkade bryggerirörelse under firma Otto Kjellman.
9:e september 1888 avled Otto Kjellman, vid en ålder av 62 år, men verksamheten vid bryggeriet drevs vidare av hans sterbhusdelägare. Ett år senare, i oktober 1889 anmäldes till handelsregistret vid Uddevalla rådhusrätt att den bryggerirörelse som bedrivits av sterbhusdelägarna efter avlidne Otto Kjellman fortsättningsvis enbart skulle bedrivas av Anna Kjellman och hennes bror bryggmästaren Wilhelm Kjellman under oförändrad firma Otto Kjellman, men redan i november året därpå anmälde de till firmaregistret att deras i firman Otto Kjellman bedrivna bryggerirörelse och handel med dithörande artiklar hade upphört.

Som kuriositet kan nämnas att Otto Gustaf Kjellman på 1860- och 1870-talen annonserade i rikspressen efter ett bäjerskt bryggeri att arbeta på eller arrendera. I en annons från den 26 juni 1868 var hans uppehållsort Cimbrishamn. År 1876 omnämns Otto Kjellman i Uddevalla som bryggaren Otto Kjellman och 1877 står han i samband med branden den 25:e januari som arrendator av Utsigtens bryggeri och säljer då sitt öl under namnet Utsigtens bryggeri, Otto Kjellman.

Interiörbild 1943. Fotograf: David Almqvist. Bohusläns Museum bildarkiv.

Uddevalla bryggeri AB var ett mikrobryggeri och ölen bryggdes i en
12 kvm stor ombyggd källare hos ägaren / bryggmästaren Robert Ahlin
(fd Larsson) på Ulvstigen 34 i Uddevalla.
Bryggeriet startade i slutet av 2016.

De två första ölen, Gustavsberg (Pale ale, 6,0%) och Skeppsviken
(IPA, 7,0%) presenterades under vintern 2017
med start den 17:e november och deras tredje öl Hafstens udde (DIPA, 8,2%) lanserades i januari 2018.
I januari 2018 bryggdes även en begränsad upplaga (296 flaskor) av en Chocolate Stout (7,0%).
Under 2018 kom ytterligare 3 st. öl; Lilla Hasselön (IPA, 7,0%), Stora Hasselön (DIPA, 8%) (två säsongsöl) och Art Limited Edition (9,2%)
och efter det har det 2019 tillkommit Rödön (India Porter, 7,0%),
Sunds Tånge (Chocolate Stout, 8,5%) och Bassholmen (Ljus Ale, 6,0%).

Produktionen var på knappt 10 000 liter per år med ett 200 liters brygg-verk. Bryggeriet bestod även av 4 st. trycktåliga jästankar på 480 liter st, 3 st mindre jästankar på 110 liter st. och hade en mottrycksfyllare där varje flaska matades i för hand. Även kapsylering, påsättning och stämpling av etiketter skedde för hand.

Tyvärr så valde Robert Ahlin att i februari 2023 avsluta produktionen på sitt bryggeri p.g.a. skenande kostnader för råvaror och ökade elkostnader
i kombination med hög arbetsbelastning under långa arbetsdagar.

Kjellmans Bryggeri
.. Uddevalla

Larson Bryggeri
.. Uddevalla
.. 1873-1921

Svante Natt och Dag, Bryggeri
.. Uddevalla
.. 1859-1924
.. till Pripp 1917




Uddevalla Ångbryggeri
.. grundades av
.. Leonard Larson
.. 1886, ändrades till
.. J.L. Larsons
.. svgdricksbryggeri 1915?

Utsiktens Bryggeri
.. till P-L 1919

.... 1897




1859-93

1897-04
1904-24



1886-15

1904-08
1904-11



.... 1917
1946-51
1951-65

Sveriges Industrikalender, 1947

IX: i. Maltfabriker och skattepliktiga bryggerier.
Utsiktens Bryggeri, Uddevalla

IX: j. Skattefria bryggerier.
Larssons Bryggeri, J. L., Uddevalla
Uddevalla Bryggeri, A. N. Karlsson, Uddevalla

IX: k. Vatten och läskedrycksfabriker.
Larssons Bryggeri, J. L., Uddevalla
Utsiktens Bryggeri, Uddevalla
Uddevalla Läskedrycksfabrik, Bröderna Johansson, Uddevalla

Utsiktens Bryggeri, Uddevalla, Se AB. Pripp & Lyckholm, Göteborg.
AB Pripp & Lyckholm tillverkar maltdrycker vid bl.a. Utsiktens Bryggeri, Uddevalla.
Disponent Utsiktens Bryggeri: Folke Simonsson

Källförteckning:
Böcker och skrifter:
- Uddevalla Sparbank - 1836-1936, Sten Kristiansson, Minnesskrift, 1935
- Uddevalla stads historia, del III, Sten Kristiansson, Barneviks tryckeri, 1956
- Krogar och krögare, Gustaf E. Karlson, Uddevalla Kulturnämnd, 1979
- Minnen och Bilder, Tage Berglund, FW-förlaget, 1983
- Uddevalla förr - en bildbok, Hugo Olsson, Bohusläns museum och hembygdsförbund, 1983
- Uddevalla - Staden vid Byfjorden, H. Rehnberg, Jubileumsskrift Uddevalla Sparbank, 1986
- Bryggerier och Mälterier i Sverige under 150 år, Sveriges Bryggmästare Förening & Svenska Bryggareföreningen, 1994
- Bryggerierna och ölmarknaden, Torbjörn Lundqvist, Spiritus nr. 9, 2007
Tidningsartiklar:
- Diverse notiser från åren 1827-1981 i dagstidningarna:
...'Aftonbladet', 'Bohusläningen', 'Bohusläns Allehanda', 'Bohusläns Annonsblad', 'Bohus Läns Tidning', 'Dagens Nyheter',
.. 'Göteborgs Dagblad', 'Göteborgs-Posten', 'Svenska Dagbladet' och 'Uddewalla Weckoblad'.
- Bohusläningen, Utsiktens bryggeri i Uddevalla avslutad 100-årig industriepok, Sven Lidman, 1973-02-13
- Bohusläningen, Lokal öl - snart i var mans strupe?, Hans Rosén, 1996-01-04
- Bohusläningen, Första ölen på flaska, Jonathan Martinsson, 2017-10-20
- Bohusläningen, Ölfantasternas glädjebesked: Uddevalla bryggeri återuppstår, 2024-02-15
Internet:
- Bohusläns museums samlingar. Internetkälla: DigitaltMuseum https://digitaltmuseum.se/search/?q=uddevalla+bryggeri
- Mitt Uddevalla, Från malt till flaska. Historien bakom Uddevalla Bryggeri, Dotte Nielsen, 2017-11-15
- Bryggeriklubben.se. Bilder på öletiketter
- Ätten Natt och Dags släktförening, Medlemsbrev nr. 1/2016
- Facebook - Du vet att du är från Uddevalla om... https://www.facebook.com/groups/304482089643260/search/?q=bryggeri
Övrigt:
- RA. Länsräkenskaper, Gbgs och Bohus län 1870:21
- Sveriges Handelskalender, 1861-1896
- Sveriges Bryggarförenings porträttkatalog, 1910, 1925
- Sveriges Industri, 1907
- Sveriges Industrikalender, 1947



Synpunkter och kommentarer mottages tacksamt till harnby@yahoo.com