Bryggerier Uddevalla

ÖLBRYGGERIER I UDDEVALLA

Ett av de första ölbryggerierna i Uddevalla grundades 1853. Det var Ivar Kullgren, son till C.A. Kullgren som övertagit driften av sin fars brännvinsbränneri och
som efter faderns död konverterade Utsiktens brännvinsbränneri till ett ångdrivet bayerskt ölbryggeri. Beslutet att upphöra med brännvinstillverkning och istället
tillverka öl bedömdes då som en nykterhetsfrämjande åtgärd.
Därefter fanns det ett antal bryggerier i staden fram t.o.m 1961 då Pripps, som 1919 köpt upp Utsiktens Ångbryggeri AB i Uddevalla, lade ner verksamheten.
Sedan dröjde det 35 år innan ett nytt bryggeri startade i staden. Det var Bohus Bryggeri. De hade dock ingen egen tillverkning och lade ner verksamheten redan
året därpå. Därefter var det ett uppehåll på 20 år innan Uddevalla Bryggeri AB startade sin verksamhet 2017.

Det har inte varit lätt att kartlägga hur bryggerinäringen har sett ut i Uddevalla. De tre stora bryggerierna; Svante Natt och Dags bryggeri, Utsiktens bryggeri och
J.L. Larsons bryggeri har bytt ägarskap inbördes i olika omgångar och har periodvis varit utarrenderade till andra brukare.
Den första notis om öltillverkning som jag funnit är om Bo Natt och Dag och är från 1827. Enligt vissa uppgifter startade han dock bryggeri i Uddevalla redan 1806,
då han efter den stora branden köpte en fastighet på Södra Hamngatan.

En tidig tidningsnotis om bryggeri i Uddevalla står att finna i Bohus Läns Tidning från den 1:e dec. 1842 där tillgångarna efter källarmästare Anton Ahlbom (1784-1842)
skulle komma att auktioneras ut den 7:e dec. Dessa innefattade bl.a. ”ett mälteri och bryggeri med stall och tillhörande tomt”.
Jag har dock inte lyckats finna mer information om Ahlboms bryggeri.

	Bo Natt och Dag bryggeri Utsigtens bryggeri - Kjellmans bryggeri - Forsters bryggeri Herman Hanssons bryggeri Per Jacobsons bryggeri Uddevalla Ångbryggeri AB Utsiktens Ångbryggeri AB Utsiktens bryggeri Svante Natt o Dag bryggeri Uddevalla Bryggeri Hultbergs bryggeri C.A. Bergs bryggeri J.L. Larsons bryggeri C.A. Andreassson & Co. Bohus Bryggeri Uddevalla Bryggeri AB	1806 - 1859 1853 - 1905 1876 - 1891 1891 - 1894 1856 - 1869 1856 - 1885 1905 - 1911 1911 - 1919 1919 - 1961 1859 - 1924 1877 - 1945 1881 - 1884 1884 - 1888 1886 - 1945 1888 - 1906 1995 - 1997 2017 - 2023	..
En viss P. Jansson annonserade i januari 1859 ut sitt eget ägandes bryggeri till uthyrning. I en annons i Bohus Läns Tidning 1856 och 1857 annonserar han ut ”god dricka samt sockerdricka”, så troligtvis är det inget ölbryggeri. Man kan utgå från att han var verksam i Uddevalla då han enligt annons i Bohusläningen i november 1865 betalade kommunalskatt där.

Det fanns i Uddevalla även ett ”Svenskt och Bäjerskt” bryggeri som var beläget på Södra Hamngatan och innehades av Herman Hansson. Bryggeriet fick tillstånd att
sälja öl den 5.e maj 1856 och bryggde i början uteslutande svagdricka och sötöl. På senare år försökte man sig även på att brygga bayerskt öl, men nådde där ingen
högre kvalitet och tvingades upphöra med det. Herman avled i mitten av 1869 och bryggeriet annonserades därefter av sterbhuset ut för arrende i juli 1869. Det
arrenderades först ut till Svante Natt och Dag, som tillträdde i oktober 1869. I början av 1872 köpte värdshusidkaren W. Andersson bryggeriet, tomten och tillhörande
utmarker för 15.000 rdr.

I en annons i ”Tidning för Wenersborgs stad och län” från 1874
kan man läsa följande angående ölpriser.
Ett av bryggerierna som där nämns är C.A. Brink, Uddevalla.
Något sådant bryggeri har enligt vad jag kunnat finna inte
existerat i Uddevalla. Förmodligen är orten fel. Det finns en
bryggeriföreståndare C. A. Brink som var verksam i Värmland i
mitten av 1870-talet.

En bryggare vid namn Per Jacobson annonserade i maj 1856 att han ”efter wederbörlig wunnen rättighet öppnat bryggerirörelse i mitt å söder vid Drottninggatan belägna hus” och att han där skulle sälja öhl, swagdricka och jäst.
I maj 1885 bjöds bryggeriet ut för försäljning eller arrende av arvingarna efter bryggaren P. Jacobson. Bryggeriet hade då enligt uppgift gett god avkastning under omkring 30 års drift. Detta bryggeri sysslade i huvudsak med svagdricka och sötöl.

Hultbergs bryggeri som också var beläget på söder, närmare bestämt på Södra Hamngatan 9, existerade i början av 1880-talet och ägdes först av en O.B. Hultberg för att sedan övertas av sonen Georg Hultberg. Även detta bryggeri arrenderas under ett antal år av Svante Natt och Dag och köptes slutligen av C.A. Berg på auktion i aug. 1884.
Inventarierna från Hultbergs bryggeri såldes sedan på auktion i sept. samma år.

Källarmästaren C.A. Berg flyttade 1875 sin värdshusrörelse till det hus på Södra Hamngatan som ägts av bryggare Herman Hansson. En notis i Bohusläningen omtalar att C.A. Berg i november 1884 även övertagit och återuppstartat bryggeriverksamhet vid Hultbergs bryggeri. Han började sin verksamhet med att brygga en svagdricka som han sedan kompletterade med ett bayerskt öl och en sötöl. Verksamheten vid C.A. Bergs bryggeri upp hörde sedan på hösten 1888.

August Andreasson (f. 1848) kom till Uddevalla från Trollhättan år 1877 och öppnade
en affär tillsammans med en svåger. I mitten av 1880-talet övertog han på arrende
C.A. Bergs svagdricksbryggeri på Södra Hamngatan. Hösten 1888 började han idka bryggerirörelse i bolag under firma C.A. Andreasson & Co. Bryggeri.
1897 övergick bryggeriet helt och hållet i hans ägo varefter bryggeriet utvidgades genom ett inköp av intilliggande fastighet och i samband med det så passade man
även på att modernisera bryggeriet. Bryggeriet bytte i samband med det namn till
C.A. Andreasson & Co.
Det ändrades vid ett senare tillfälle till aktiebolag och bytte då namn till A/B Andreassons Bryggeri. Då C.A. Andreasson avlidit hösten 1906 såldes dennes
egendom och bryggeri på auktion.

Vad gäller Ivar Kullgrens bryggerier så fanns det en annons i Bohus Läns Nya Tidning den 1 juni 1854 om att det fanns "Bajerskt öl, Svenskt öl och Dricka" till försäljning från Uddevalla Bajerska Bryggeri. Rent tidsmässigt så borde det handla om Utsigtens bryggeri.

I Uddevalla fanns även en bryggmästare Knut Qvennerstedt som den 24:e mars 1902 till Handelsregistret anmälde ”att han i Uddevalla kommer att idka bryggerirörelse (svagdricka) under firma Knut Qvennerstedt”. Han avled av 'hjärtförlamning' den 7:e
juli 1911 - 65 år gammal. Någon notering om egen verksamhet går inte att finna, men han hade vid sitt frånfälle arbetat som bryggerimästare och bryggeriföreståndare hos J.L. Larson i ett tjugotal år.

Som kuriositet kan nämnas att Otto Kjellman på 1860- och 1870-talen annonserade
i rikspressen efter ett bäjerskt bryggeri att arbeta på eller arrendera.
I en annons från den 26 juni 1868 var hans uppehållsort Cimbrishamn.
År 1876 omnämns Otto Kjellman i Uddevalla som bryggaren Otto Kjellman och
1877 står han i samband med branden som arrendator av Utsigtens bryggeri.

Annons i Dagens Nyheter från 26:e juni 1868

Bryggeriaktiebolaget Svante Natt och Dag

Bo Natt och Dag (6.5.1780-16.7.1840), son till Axel Natt och Dag och Elisabeth Carlsdotter Ahlefelt, lämnade som ung sin födelseort i Dalsland och flyttade till Uddevalla. En trolig teori är att han efter den stora stadsbranden år 1806 köpte en fastighet på S:a Hamngatan och där startade en bryggeriverksamhet. Han skall ha gått i konkurs 1821 men ändå fortsatt sin verksamhet. I en annons från 1827 kunde man läsa att han sålde öl, dricka och porter från sitt hus. Man kunde samma år läsa att han sålde utmärkt god iskällaredricka och öhl, stark tunnedricka och porter samt brännvin. Han kom genom bryggeriverksamheten i kontakt med sin blivande svärfar Christian Wesslau och sin blivande hustru Magdalena Wesslau (1780-1824). Han fick sedan 7 barn tillsammans med Magdalena. När Magdalena avled 1824 gifte sig Bo Natt och Dag om sig med Sara Maria Wesslau, som var en yngre syster till Magdalena. De fick även de 7 barn tillsammans.

I en notis i Uddewalla Weckoblad den 24:e februari 1832 kunde man läsa ”Bo Natt och Dag, som i denna och nästa månad kommer att brygga minst 2:ne brygg i weckan för att inläggas för sommarbehof i dess iskällare, har under samma tid tillräcklig tillgång på god jäst
att aflemna . .”.
Bo Natt och Dag dog den 16:e juli 1840 och Sara Maria tog då över bryggeriverksamheten. Hennes bryggeri annonserade år 1847 ut
”öhl och drick” till försäljning enligt en notis i Bohus Läns Tidning.
1850 bjöds bryggeriet ut för uthyrning. Det verkar dock som mest troligt att hon drev bryggerinäringen vidare med stöd av sin bror Hans Olof Wesslau fram till 1859 då sonen Svante Elof Natt och Dag (1829-1893) återvände till Uddevalla efter sin utbildning och kunde fortsätta att utveckla verksamheten.
Bryggeriet hade år 1859 byggts om till ett bayerskt bryggeri i samband med att det återuppfördes efter en brand och i maj samma år annonserade Svante Natt och Dag om att bryggeriets produkter åter fanns för försäljning.
Bryggeriet låg i hörnet av Södra Drottninggatan och Södra Hamngatan i kvarteret Dagson.

Svante Natt och Dag
(1829-1893)

Efter sin faders död år 1893 övertog Knut Elof Natt och Dag (1864-1912) *) arbetet som bryggmästare och var det under åren 1893-1897. Även sonen Bo Svante Natt och Dag deltog i bryggeriets verksamhet. Knut Elof var efter aktiebolagsbildningen 1897 verksam som disponent fram till 1904 då
han efterträddes av Hans Olof Wesslau, som sedan hade tjänsten till 1924. Axel Emil Dahm övertog arbetet som bryggmästare under åren 1905-1911. Därefter var Arvid Forslund bryggmästare under
åren 1913-1914 och 1915 övertog sedan Lars Larsson tjänsten som bryggmästare.
Bryggeriet gick i konkurs både år 1904 och år 1912, men vid båda tillfällena kunde företaget rekonstrueras.

Bryggeriet arrenderades tidvis ut, bl.a. till C.A. Berg i mitten av 1880-talet och det drevs då under
namnet C.A. Bergs Bryggeri.
Bryggeriet deltog i juli 1891 med en egen monter på Industriutställningen i Göteborg, vilken även inkluderade en Bryggeriutställning.
Bryggeriets ”Kölna”, en envånings timmerstuga belägen vid Sörkällan brann på eftermiddagen den 7 november 1904 av en olyckshändelse ner till grunden. Byggnaden användes även för hartsning av ölfat och det var vid kokning av harts som olyckan inträffade.

1897 blev Bryggeriaktiebolaget Svante Natt och Dag inregistrerat hos patent- och registreringsverketför att ”i Uddevalla idka tillverkning och försäljning af malt- och läskedrycker jemte annan dermed sammanhängande verksamhet”. Ansökan var inskickad av Sten Henning, Knut Elof Natt och Dag samt Gustaf Neiglick.
Natt och Dags bryggeri var länge det största bryggeriet i Uddevalla och det byggdes ut och moderniserades 1902. Bryggeriet som låg på Södergatan var 4 våningar högt. Lokalerna på de olika våningsplanen var rymliga och ljusa. Maskinerna levererades av Wiklunds verkstads AB i Stockholm och var av senaste teknik. Bryggeriet beskrevs som det största bryggeriet i Bohuslän och var försett med elektriskt ljus. En modernitet av senaste slag på den tiden.
1917 köptes bryggeriet upp av Pripp & Lyckholm men fortsatte i egen regi. Bryggeriet hade på 1920-talet också en islada på Södertullsgatan.
Den 14 april 1924 lades driften slutgiltigt ned vid bryggeriet och rörelsen flyttades till Utsiktens bryggeri.
Schwartzman & Nordström AB köpte därefter bryggeribyggnaderna och byggde om lokalerna till konfektionsfabrik.

*) Enligt tillgängliga uppgifter så avled Knut Elof Natt och Dag år 1912. Ingen närmare datum har gått att få fram. I samband med att han avlidit stod det dock i ett flertal dagstidningar från onsdagen den 3:e januari 1912, bl.a. Svenska Dagbladet, att han avlidit "på söndagen å klinik i Göteborg". Det skulle innebära att han avled den 31:e december 1911. Exaktheten i uppgiften är kanske inte hundraprocentig gällande när han avled.

Reklam för Svante Natt och
Dags bryggeri 1897.

Bryggeriet sett från Norra Hamngatan.

Interiörbild. Fotograf: Thure Nihlén. Bohusläns Museum bildarkiv.

Bild från bryggeriets innergård. Fotograf: Hanson. Projekt Runeberg

Utsiktens bryggeri AB

Utsiktens bryggeri låg på Underås, mellan Underåsgatan och Vintergatan, i västra Uddevalla. Bryggeriet fick sitt
namn efter platsen som redan 1700-talet kallades för Utsikten. På den tiden fanns det ingen annan bebyggelse
där och man hade en strålande utsikt mot Byfjorden.
Redan på 1820-talet låg det ett brännvinsbränneri på platsen och innehavare var den kände Uddevallabon Carl
August Kullgren (född 19 januari 1793 i Uddevalla och död 25 september 1851 i London under ett besök vid världsutställningen).
Hans bränneri var ett av de första ångbrännerierna i Sverige. På 1850-talet blev det kritiskt för de små
brännerierna och hela bränneribranschen kom i gungning. Många småbrännerierna runt om i Sverige tvingades
då att lägga ned sin verksamhet och produktionen koncentrerades till större enheter.
Under åren 1820-1850 fanns det åtskilliga brännerier i Uddevalla men år 1862 rapporterades det att inget bränneri
var igång i staden.
Ivar Kullgren, C.A. Kullgrens son, som övertagit driften efter sin fars död, konverterade 1853 Utsiktens brännvins-bränneri till ett ångdrivet bayerskt ölbryggeri. Från början hette bryggeriet "Utsigtens bryggeri".
Den 25:e januari 1877 brann bryggeriet ned till grunden men byggdes snabbt upp igen. Familjen Ivar Kullgren ägde då bryggeriet men det var vid det tillfället utarrenderat till Otto Kjellman. Bryggmästare var under den perioden en herr Wollf. Efter Ivar Kullgrens död 1883 står sterbhuset, med Ivars änka Therèse i spetsen, som ägare fram till
1890 då Konrad Forster köpte bryggeriet.
Otto Kjellman skrev den 28:e april 1884 i Bohusläningen att han låtit borra en artesisk brunn och därigenom lyckats erhålla ”vatten i riklig mängd samt af ypperlig beskaffenhet”. Efter Otto Kjellmans död den 9:e september 1888, vid en ålder av 62 år, arrenderades bryggeriet ut till Otto Kjellmans arvingar, sonen Wilhelm Kjellman och dotterna Anna Kjellman, som för sterbhusets räkning drev bryggeriverksamheten vidare under oförändrat firmanamn.

C.A. Kullgren
(19.1.1793-25.9.1851)

Ivar Kullgren
(14.12.1823-10.10.1883)

I september 1890 köpte som sagt Konrad Forster (1855-1909) Utsigtens bryggeri. Enligt notis i pressen fick han den 24 mars 1891 tillstånd att ”å sitt egande landeri Utsigten på stadens grund idka bryggerirörelse för tillverkning af maltdrycker m.m. under firma Forsters Bryggeri”.
Konrad Forster hade innan han köpte Utsigtens bryggeri från 1879 bedrivit bryggeriverksamhet i Göteborg tillsammans med sin far Georg Peter Forster.
Deras bryggeri hette G.P. Forster & son. 1880 övertog Konrad själv rörelsen och drev den i egen regi fram till november 1883 då han lämnade över den till sin far.
Konrad drev sedan Utsigtens bryggeri fram till sommaren 1894 då han gick i konkurs och bryggeriet såldes vidare till Viktor Kullgren som från 1886 drivit bryggeriet tillsammans med J. L. Larson.
Forster hade under hela hösten 1894 haft problem med finanserna och hade regelbundna borgenärssammanträden med Stadsfogden i Uddevalla. Sista sammanträdet var den 1 mars 1895. Bryggmästare under perioden med Forster som ägare var en man vid namn Wohlfort.
J.L. Larson ägde sedan bryggeriet åren 1895-1904. Han lät 1901 modernisera bryggeriet. I nov. 1904 sålde han det till Georg Sjunnesson (1872-1922), då hemmahörande i Helsingborg. Denne fick sedan lagfart för bryggeriet i febr. 1905 och ändrade samtidigt namnet till Uddevalla Ångbryggeri AB, vars ändamål var att

Reklam för Forsters
bryggeri i almancka 1893

”idka tillverkning och försäljning av maltdrycker m.m. Styrelsens säte var i Uddevalla” och i Bohusläningen den 2:e mars samma år gjorde han ”sina kunder uppmärksamma på att de numera under egen firma och egna etiketter tillhandahöll Extra Lageröl och Lagerdricka af ny och egen brygd”.
George Sjunnesson var ägare av bryggeriet och sedan även disponent fram till 1911 då Uddevalla Ångbryggeri AB gick i konkurs. Verksam vid bryggeriet vid den
tiden var även Arvid Uddenberg (1870-1940) som år 1900 var bryggerimästare vid Carnegiska porterbryggeriet.
År 1904 hade bryggeriet ombildats till aktiebolag. Disponent för bryggeriet var då Martin Uddenberg (1859-1950), och han var så fram till 1908. Einar Grähs arbetade under åren 1905-1912 som bryggmästare på bryggeriet. Vid aktiebolagsbildandet hette bryggeriet Uddevalla Ångbryggeri AB men i december 1911 i samband med konkursen bytte man namn till Utsiktens Ångbryggeri AB. Så hette det sedan fram till år 1919 då J.A. Pripp & son ändrade namnet till Utsiktens bryggeri.

J.A. Pripp & son genomförde 1926 en omfattande modernisering och ombyggnad av anläggningen och efter det så står AB Pripp & Lyckholm som ägare. Den 20 september 1926 visades det nya bryggeriet för särskilt inbjudna gäster och dagen därpå för allmänheten. Man tillverkade då Pilsner, Extra lager och s.k. Skattefritt. Man hade också en omfattande tillverkning av läskedrycker och tillverkade bl.a. även "Bock-öl" och "Münchener-öl".
Bryggmästare under åren 1928-1937 var August Skantz (1877-1963). Efter honom arbetade K-H Kjellin som bryggmästare under år 1938. Därefter kom Nils Berg som var bryggmästare under åren 1938-1941.
Kontorschef vid tiden för Pripps modernisering av bryggeriet var Gottfrid Törnskog (1883-1950) som arbetat vid Utsiktens bryggeri sedan unga år. Hans befattning ändrades till att bli disponent när Pripps köpte bryggeriet. I början av 1900-talet kom Olof Rosander till Utsiktens bryggeri och arbetade som bryggmästare under åren 1941-1950. Han blev sedan disponent och ersatte Gottfrid Törnskog som tvingades sluta p.g.a sjukdom.
Olof Rosander blev således den sista disponenten på bryggeriet. Han hade då varit disponent under åren 1951-1965.
Tisdagen den 27:e januari 1942 inträffade en storbrand i bryggeriet. Branden startade vid 7-tiden på morgonen och det var byggnadens västra länga, vilken upptog tappavdelningen och personalens matsalar, som eldhärjades. Därvid skadades även åtskilliga av de dyrbara maskinerna. Brandmännen lyckades efter ett par timmar begränsa elden. På grund av den starka kölden, -22 grader, hade dessa ett mycket besvärligt arbete och bryggeriet fick trots deras snabba insats omfattande skador. Efter branden började man omgående att reparera byggnaden och passade då på att samtidigt förnya maskinparken.

Gottfrid Törnskog

På hösten 1960 togs inom Pripps beslut om att Utsiktens bryggeri skulle lägga ned driften och de anställda informerades om detta den siste oktober. Ett tiotal anställda berördes. Produktionen lades sedan ner helt i början av 1961 och under några år fungerade lokalerna som nederlag och distributionscentral. 1968 flyttade Pripps verksamheten till ett nybyggt lager på Kuröd och verksamheten i Underås upphörde därmed helt och hållet.
Bryggeribyggnaden fick dock stå kvar i flera år men revs i mitten av 1970-talet.

Pripps hade även andra distributionsställen än Utsiktens bryggeri. Vissa av dessa hade egen tappning och egna etiketter, t.ex. Karl Petterson och Uddevalla Maltdrycksaffär.

Lite kuriosa:
Med anledning av att det infördes en maltskatt fr.o.m. den 1:e oktober 1903 höjde stadens bryggerier priset på sina produkter med 1 öre / halvbutelj, 2 öre / helbutelj och 3 öre / liter.
Etiketterna tillverkades centralt bl.a. av Skånska Litografiska och Jönköpings Litografiska. De såg likadana ut över hela landet men hade plats för påtryck av det lokala bryggeriets namn. Fram till 1940-talet handklistrades dessa på flaskorna.
Utsiktens bryggeri har vid ett par tillfällen varit utsatt för inbrottsförsök. Ett skedde den 15:e maj 1921 då inbrottstjuvarna försökte bryta upp kontorets kassaskåp. Detta misslyckades dock och tjuvarna fick nöja sig med dagskassan på 10 kr.
Den 25:e april 1926 utsattes Utsiktens bryggeri för ett dynamitinbrott. Tjuvarna sprängde två kassaskåp men de ”kommo ej över några pänningar”. De två gärnings-männen, sjömännen A.T. Alsterberg och S.S. Berg, dömdes sedan i slutet av juli samma år av Uddevalla rådhusrätt till vardera 2 års straffarbete för inbrottet.
Den 18 januari 1933 utsattes Utsiktens bryggeri åter igen för ett dynamitinbrott då man bl.a. försökte spränga bryggeriets stora kassaskåp. Några pengar fick dock tjuvarna inte med sig den gången heller.

Bryggeriets exteriör 1947. Fotograf: Arne Andersson. Bohusläns Museum bildarkiv.

Interiörbild 1943. Fotograf: David Almqvist. Bohusläns Museum bildarkiv.

Uddevalla bryggeri

Uddevalla bryggeri var ett svagdricksbryggeri som enligt text på etiketterna grundades år 1877. Det finns dock inte speciellt mycket dokumenterat om detta bryggeri.
1930 övertog bryggmästaren Anders N. Karlsson (1883-1943) bryggeriet. Han hade tidigare även ägt bryggerier i Arvika, Munkedal och Mjölby.
Efter honom var Carl Oscar Jacobsson bryggmästare fram till det att bryggeriet enlig notis i dagspressen gick i konkurs den 26 april 1940.
I juni samma år utbjöds bryggeriets inventarier till försäljning, alternativt kunde man få överta rörelsen som då var utarrenderad och i full gång. Det finns inget noterat om huruvida
bryggeriet såldes eller inte. Det mest troliga är att det fortsatte att arrenderas ut för det finns en annons i Bohusläningen från november 1941 om ”Uddevallas Mörka” från Uddevalla
bryggeri. Det finns även en notis från 1943 att A. N. Karlsson ”alltjämt innehade” bryggeriet när han avled det året.
Enligt en notis i Aftonbladet den 29:e april 1945 övertog AB Pripp & Lyckholm samma månad Uddevalla bryggeri som därigenom lades under Prippkoncernen.
Det är dock tveksamt om bryggeriet över huvud taget var igång då.

Annons från Uddevalla bryggeri i
Bohusläningen 28 november 1941

J.L. Larsons bryggeri

Bryggare Johan Leonard Larson föddes 1846 i Högås och dog 15:e maj 1921 i Uddevalla. Han gifte sig den 15:e augusti med Thekla Augusta Hagström (1851-1937 i Uddevalla).
Han började med sin bryggeriverksamhet 1877 och anlade år 1886 ett ölbryggeri, J.L. Larsons Bryggeri, som 1915 bytte namn till J.L. Larsons svagdricksbryggeri. Bryggeriet låg då vid Lagerbergsgatan, på gården, i kvarteret Sundberg.
Föreståndaren för bryggeriet var Yngve Brycker (gift 21 juli 1930 med Valborg Arnell). Han var son till J.L. Larson som hade grundat bryggeriet. Han avled i januari 1969, 77 år gammal.
Natten till den 26:e mars 1886 uppstod en soteld på J.L. Larsons bryggeri. Larson och hans skorstensfejare blev med anledning av detta instämda till Uddevallas åklagare för ”wårdslös eller uraktlåten sotning”. Larson dömdes till böter
på 5 kr. medan skorstenfejare Lundgren helt frikändes.
Kvaliteten på ölet berodde i stor utsträckning på det vatten som användes vid bryggningen och för att säkerställa en god kvalitet på vattnet tog man det från en brunn som låg på Bryckers torp på Överby vid Svältekileviken.
Vattnet kördes till bryggeriet i 500 liters kar.
Bland produkterna på 1920-talet fanns ett öl med låg alkoholhalt, s.k. Skattefritt. Även öl klass II och svagdricka som såldes i flaskor, 5- och 10-liters damejeanner tillverkades förutom en del läskedrycker.
Brycker hade dessutom ett nederlag på Kilbäcksgatan för starkare öl, t.ex. klass II.

J.L. Larson
(1846-15.5.1921)

På gården till det stora tvåvåningshuset på Lagerbergsgatan, näst längst bort på bilden till höger, bedrev Larson sin öltillverkning.
Själv bodde han på andra våningen. Fram till 1894 tillverkades såväl öl som skattefria maltdrycker vid Lagerbergsgatan.
Firman inköpte detta år Utsiktens bryggeri på Underås och öltillverkningen flyttades dit.
Tillverkningen av skattefria maltdrycker fortsatte dock på Lager-bergsgatan, liksom tillverkning av läskedrycker och mineralvatten.
Enligt en notis i Aftonbladet den 29:e april 1945 övertog AB Pripp
& Lyckholm samma månad även J.L. Larsons bryggeri som därigenom även de lades under Prippkoncernen.

Foto från boken "Minnen och bilder" av Tage Berglund.

Bryggeriets pesonal uppställda på gården 1929 i samband med bryggeriets 50-års-firande. Mannen i kostym är Y. Brycker

Bohus bryggeri AB Bohus bryggeri AB registrerades i Uddevalla sommaren 1995 av Michael Edh och Sören Rahm. Bryggeriet hade ingen egen produktion utan deras första öl, Bohus Pilsner (lager, 4,7%) som lanserades i januari 1996, producerades på Moss bryggeri i Norge. Receptet var framtaget av en bryggmästare där efter önskemål av Edh och Rahm. Produktionen flyttades under 1996 över till Gamlestadens bryggeri i Göteborg som lanserade deras andra öl, Bohus Amiral (lager, 5,1%) som var framtagen av dess bryggmästare Niclas Eriksson. I juni 1997 sålde Bohus bryggeri sina varumärken till Grebbestads bryggeri som därmed övertog bryggandet av Bohusölen. Totalt tillverkade Bohus bryggeri ~70 000 liter öl under sitt första verksamhetsår.			Michael Edh och Sören Rahm visar stolt upp sin första brygd i januari 1996. Bohusläningen 4.1.1996. Foto: Per Landén.

Uddevalla bryggeri AB

Uddevalla bryggeri AB var ett mikrobryggeri och ölen bryggdes
i en 12 kvm stor ombyggd källare hos ägaren / bryggmästaren Robert Ahlin (fd Larsson) på Ulvstigen 34 i Uddevalla.
Bryggeriet startade i slutet av 2016.

De två första ölen, Gustavsberg (Pale ale, 6,0%) och Skeppsviken (IPA, 7,0%) presenterades under vintern 2017
med start den 17 november och deras tredje öl Hafstens
udde (DIPA, 8,2%) lanserades i januari 2018.
I januari 2018 bryggdes även en begränsad upplaga (296 flaskor) av en Chocolate Stout (7,0%).
Under 2018 kom ytterligare 3 st. öl; Lilla Hasselön (IPA, 7,0%), Stora Hasselön (DIPA, 8%) (två säsongsöl) och Art Limited Edition (9,2%) och efter det har det 2019 tillkommit Rödön (India Porter, 7,0%), Sunds Tånge (Chocolate Stout, 8,5%)
och Bassholmen (Ljus Ale, 6,0%).

Produktionen var på knappt 10 000 liter per år med ett 200
liters bryggverk. Bryggeriet bestod även av 4 st. trycktåliga jästankar på 480 liter st, 3 st mindre jästankar på 110 liter st. och hade en mottrycksfyllare där varje flaska matades i för hand. Även kapsylering, påsättning och stämpling av etiketter skedde för hand.

Tyvärr så valde Robert Ahlin att i februari 2023 avsluta produktionen på sitt bryggeri p.g.a. skenande kostnader för råvaror och ökade elkostnader i kombination med hög arbets-belastning.

Robert Ahlin framför sitt bryggverk. Foto: Dotte Nielsen, Mitt Uddevalla 15.11.2017

Art Limited Edition (9,2%)

Källförteckning:
Böcker och skrifter:
- Uddevalla Sparbank - 1836-1936, Sten Kristiansson, Minnesskrift, 1935
- Uddevalla stads historia, del III, Sten Kristiansson, Barneviks tryckeri, 1956
- Krogar och krögare, Gustaf E. Karlson, Uddevalla Kulturnämnd, 1979
- Minnen och Bilder, Tage Berglund, FW-förlaget, 1983
- Uddevalla förr - en bildbok, Hugo Olsson, Bohusläns museum och hembygdsförbund, 1983
- Uddevalla - Staden vid Byfjorden, H. Rehnberg, Jubileumsskrift Uddevalla Sparbank, 1986
- Bryggerier och Mälterier i Sverige under 150 år, Sveriges Bryggmästare Förening & Svenska Bryggareföreningen, 1994
Tidningsartiklar:
- Diverse notiser från åren 1827-1981 i dagstidningarna:
...'Aftonbladet', 'Bohusläningen', 'Bohusläns Allehanda', 'Bohusläns Annonsblad', 'Bohus Läns Tidning', 'Dagens Nyheter',
.. 'Göteborgs Dagblad', 'Göteborgs-Posten', 'Svenska Dagbladet' och 'Uddewalla Weckoblad'.
- Bohusläningen, Utsiktens bryggeri i Uddevalla avslutad 100-årig industriepok, Sven Lidman, 1973-02-13
- Bohusläningen, Lokal öl - snart i var mans strupe?, Hans Rosén, 1996-01-04
- Bohusläningen, Första ölen på flaska, Jonathan Martinsson, 2017-10-20
Internet:
- Bohusläns museums samlingar. Internetkälla: DigitalMuseum https://digitaltmuseum.se/search/?q=uddevalla+bryggeri
- Mitt Uddevalla, Från malt till flaska. Historien bakom Uddevalla Bryggeri, Dotte Nielsen, 2017-11-15
- Bryggeriklubben.se. Bilder på öletiketter
- Ätten Natt och Dags släktförening, Medlemsbrev nr. 1/2016
Övrigt:
- RA. Länsräkenskaper, Gbgs och Bohus län 1870:21
- Sveriges handelskalender, 1861-1896
- Sveriges Bryggarförenings porträttkatalog, 1910, 1925
- Sveriges Industri, 1907

Synpunkter och kommentarer mottages tacksamt till harnby@yahoo.com