Faltskarns berattelser

. .	Bonniers utgåva 1899, illustrerad av Carl Larsson och Albert Edelfelt	Fältskärns berättelser				Andra Serier: FANTOMEN WILLY PÅ ÄVENTYR SPUD & Co KING VID GRÄNSPOLISEN SCIENCE FICTION Allan Kämpe Axa Barbarella Bill Manner Bortom Mars Buck Rogers Dan Dare Flygkamraterna Jeff Hawke Knut Berg Leo Falk Luc Orient Reisen til Ken Robinsons Sky Masters Tom Trick Tvillingplaneterna Världsrymdens erövrare Romanfigurer som tecknade serier . Winnetou & Old Shatterhand James Bond
		Fältskärns berättelser är en serie korta historiska berättelser av den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius. Verket är ett av de främsta bland Topelius många romantiskt historiska verk. Han började med kortare historiska "skisser" skrivna i en ledig stil med ett spännande historiskt innehåll, publicerade i Helsingfors Tidningar. Eftersom dessa blev mycket populära började han serien om Fältskärn i samma tidning. Fältskärns berättelser berättar Sveriges historia från 1631 till 1772 ur adelsfamiljen Bertelskölds synvinkel. Släkten hette ursprungligen Bertilsen men blev genom hjältemodiga insatser i frihetskrigen adlade och fick då släktnamnet Bertelsköld. Alla berättelserna publicerades först i Helsingfors tidningar 1851-66, utgavs i bokform 1853-67 och har sedan dess utgivits i många upplagor på flera språk. Verket tillhör de verkliga klassikerna. (Källa: Wikipedia) 'Kungens ring' återutgavs igen 2021 som E-bok. Författare var Uno Modin som skrivit om boken i en modernare variant av svenska språket. Detta för att försöka locka yngre läsare/lyssnare. Boken skrevs i form av 5 cycler som gavs ut mellan åren 1853 - 1867
	Första cykeln - Fältskärns första berättelse - Konungens ring - Svärdet och plogen - Eld och vatten	Andra cykeln - Rebell mot sin lycka - Häxan - Majniemi slott	Tredje cykeln - De blå - Flyktingen - Skuggan af ett namn	Fjärde cykeln - Ödemarkernas vår - Borgarekungen - Prinsessan af Vasa	Femte cykeln - Fritänkaren - Aftonstormar - Morgonljusning
		Zacharias Topelius Zacharias Topelius (eller Zachris Topelius), född 14 januari 1818 på Kuddnäs gård i Nykarleby, Finland, död 12 mars 1898, var en finlandssvensk författare, historiker, tidningsman och poet. Hans dopnamn var Zacharias, men han använde ofta initialen Z eller Zachris även i officiella sammanhang. Han blev också tilltalad med den förfinskade formen Sakari. Topelius var son till provinsialläkaren Zacharias Topelius d.ä. och växte upp på Kuddnäs gård i Nykarleby. Han gick en tid i skola i Uleåborg. Han blev privatelev hos J.L. Runeberg i Helsingfors där han blev student 1833. I juni samma år skrev han in sig i Österbottniska avdelningen och i oktober inledde han studierna vid universitetet. Topelius blev fil. kand. 1840 och fil. dr. 1847 i historia. Han var redaktör för Helsingfors Tidningar 1841–1860. Extraordinarie professor i finsk historia vid Helsingfors universitet blev han 1854 och 1863 ordinarie professor i finsk, rysk och nordisk historia, senare professor i allmän historia. Han var universitetets rektor 1875–1878. Topelius var känd främst som lyriker i romantikens anda, men också som författare av historiska romaner, främst Fältskärns berättelser.
	Hans "Läsning för barn"– sagor, pjäser och dikter – har också nått stor spridning, bl a genom ett stort antal publiceringar i såväl inhemska som nordiska barntidningar. Han skrev även åtskilliga psalmer och deltog från och med 1867 i arbetet på en ny finlandssvensk psalmbok. Han finns representerad i 1986 års psalmbok i Sverige med originaltexterna till sex verk (nr 2, 293, 306, 518, 582 och 645). Topelius dog på Björkudden i Sibbo och blev begraven på Sandudds begravningsplats. (Källa: Wikipedia)

Fältskärns berättelse som tecknad serie:

En tecknad version av "Fältskärns berättelser" publicerades i veckotidningen
'Levande Livet' nr. 10/1942 t.o.m nr. 35/1944.
För manuset svarade Kåbeson (som var en pseudonym för Knut Bengtsson)
efter Zacharias Topelius romansvit och för teckningarna stod Bo Vilson.
Serien publicerades först på helt uppslag i färg men reducerades fr.o.m nr. 31/1944
att enbart publiceras som en tvåradig serie i svart-vitt.

De olika äventyren var:
- Konungens ring: 10/1942 – 40/1942, 1 -31
- Svärdet och plogen: 41/1942 – 52/1942, 32 – 43
- Eld och vatten: 1/1943 – 20/1943, 44 – 63
..Ett urval av de ovanstående tre berättelserna gavs 1969 ut som
..'Illustrerad Klassiker' nr. 200 - "Riddaren och häxan".
- Rebell mot sin lycka: 21/1943 38/1943, 64 – 81
- Häxan: 39/1943 – 48/1943 (utom 44 och 46), 82 – 89
- Majniemi slott: 49/1943 – 2/1944, 90 – 95
- De blå: 3/1944 – 16/1944 (utom 4), 96 – 108
- Flyktingen: 17/1944 – 27/1944, 109 – 119
- Skuggan av ett namn: 28/1944 – 35/1944, 120 – 127

Sida från 'Levande Livet' nr. 11/ 1942 (orginalstorlek 24,7 x 25 cm)

Sida från 'Levande Livet' nr. 32/ 1944 (orginalstorlek 17,5 x 17,5 cm)

Bo Vilson (6.9.1910-7.12.1949)
	Sida från "Riddaren och Häxan"
Bo Vilson föddes den 16 september 1910 på Kungsholmen i Stockholm. Bo var det andra barnet av tre (de andra var storasystern Dagny och lillebrodern Sten) till Ellen och Gustaf Vilson. Fadern fick efter ett par år jobb i Södertälje där Bo kom att växa upp. Uppmuntrad av systern Dagny fick han tidigt intresse för att teckna. I tonåren fick han en hermodskurs i teckning och målning av sin mor Ellen. 1929 flyttade familjen tillbaka till Stockholm. Där tecknade Bo kroki på Konst-akademin. För att göra sin far till viljes tog han, efter studentexamen, jobb som fabriksarbetare. Efter ett halvår blev han inkallad vid Jämtlands Fältjägarregemente (I5) Östersund. Där blev han populär med karikatyrer av såväl befäl som värnpliktiga. Väl tillbaka i Stockholm gjorde han kometkarriär som reklamtecknare. 1933 fick han anställning i Göteborg och året efter träffade han där sin blivande fru Anna. De gifte sig 1935 och första sonen Björn föddes 1937. De följande åren blev mycket intensiva. Bo Vilson arbetade med reklam och han målade; drömmen om ett liv som fri konstnär fanns hela tiden närvarande. När Andra världskriget bröt ut hade familjen flyttat till Stockholm och han hade fått uppdrag av försvaret. Påverkad av det kritiska läget skapade han senare (1941) sin första och mycket populära serie, ”Flygkamraterna”. Den publicerades i tidskriften ’Folket i Bild’ (FIB). Bland Bovils övriga serier kan nämnas "Göingehövdingen" i ’Allt för Alla’ (1942), "Tusen och en Natt" i ’Vecko-Revyn’ (1942) och "Harald Handfaste" i ’Året Runt’ (1946).

Det gavs 1998 ut en CD-rom med Vilsons teckningar från 'Levande Livet' som bas. Börje Ahlstedt läser den text som i tidningen fanns under resp. bild samtidigt som bilden visas.
Skivan innehåller även mängder av fakta om historiska händelser och personer från stormaktstiden. Ett stort text- och bildmaterial från slott, museer och borgar i Sverige och i utlandet ingår.
Dessutom finns arbetsuppgifter, testfrågor mm. Författare till bokpresentationen är Utbildningsradion.

."Riddaren och Häxan" gavs även ut som 'Illustrerad Klassiker' i England, Norge (1969) och Tyskland (2014).

JES-utgåvan kom ut år 2013. Första engelska utgåvan (nr. 198) var en facsimil-utgåva som utkom som en specialtidning i slutet av
1990-talet. Det var en reproduktion i färg där texten i text-rutor och -bubblor blivit översatt till engelska.
Endast ett fåtal exemplar trycktes upp. Detta gjordes innan någon officiell utgåva hade publicerats i England.

"Levande Livet" nr. 10/1942

Svensk "Illustrerad Klassiker" nr. 200, 1969

Engelsk facsimil-utgåva, 1990-talet

JES nr. 22, 2013 (väldigt lik facsimil-utgåvan)

2 andra nummer av 'Illustrerade Klassiker' innehöll tecknade äventyr från Fältskärns berättelser; det var nummer 161 - "Kungens Ring" (1963) och nummer 176 - "Kungens Karolin" (1965).
"Kungens Ring" kommer från den första romancykeln medan
"Kungens Karolin" är från 'De Blå', den sjunde berättelsen i den
tredje cykeln.
Troligen är det Göte Göransson som tecknat dessa äventyr.
Göte Göransson samarbetade med den spanska tecknarstudion "Selecciones Ilustradas" som tecknade många av de 'Illustrerade Klassiker' som publicerades på 1960-talet.
.........
......................................Sida från "Kungens Karolin"

..

.......Dessa äventyr publicerades även i Danmark ........................... och i Norge
. ....."Kongens Ring" (1963) samt "Karl XIIs Våbendrager" (1965)......"Kongens Ring" (1963) samt "Bjørnejakten" (1964)...
.... .

. . . samt i Tyskland och Nederländerna och i England som 'Illustrated Joint European Series' (JES).
JES-serien var ämnad att presentera titlar och utgåvor från länder runt om i Europa (Tyskland, Sverige och Nederländerna) som tidigare inte publicerats på engelska.
Totalt handlade det om 67 st titlar som publicerades på detta sätt.

I Tyskland kom "Der Ring des Königs" ut 1967 i nr. 134 och "Schwedische Bärenjagd" kom 1969 i nr. 164.
Det gjordes senare, 1991, en återutgivning av "Der Ring des Königs" i nr. 168 och av "Schwedische Bärenjagd" i nr. 188.

I nederländerna kom "De Koningsring" ut 1963 och "De Berejacht" 1964.."Kungens Karolin" gavs även ut i Grekland (nr. 1180 - "Björnjakten") och i Mexiko (1965 - "Den jagade björnen").
......

Även "Kungens Ring" gavs ut i Grekland, 'Illustrerad Klassiker' nr. 1215 och i Mexiko "Clásicos Ilustrados" som nr. 130
I Finland gavs "Kungens Karolin" ut som nr. 117 i serien ' Kuvitettuja Klassikkoje'. Den hette där "Karhun Kaato".
I Norge gavs 'Illustrerad Klassiker' ut i inbundna samlingsvolymer med start 2006.
"Kongens Ring" var med i nr. 38 (sept. 2012), "Bjørnejakten" var med i nr. 41 (mars 2013) och "Ridderen og Heksen" var med i nr 47 (mars 2014).

I England har det gjorts återutgivningar av de äldre 'Illustrerade Klassikerna'.

År 2008 kom det ut en ny omgång av JES-utgivningen:

År 2013 kom det ut ytterligare en omgång:

Fältskärns Berättelser publicerades även i serieformat i 'Stockholmstidningens' Söndagsbilaga med start den 25:e januari 1942 och den höll på t.o.m. den 7:e
mars 1943. Serien var där berättad och tecknad av Åke Åhlin, fritt efter Zacharias Topelius. Den handlar om romansvitens 1:a och 2:a cykel.
Serien publicerades med två strippar åt gången, totalt 116 strippar. (Numreringen på stripparna började inte förrän den 12.7.1942. Dessutom stämde inte
numreringen från början och sedan hade man samma nummer 2 veckor i sträck så därför stämmer inte slutnumreringen 112 strippar)
Redan i söndagsbilagan den 28 februari varslade man om att serien om "Fältskärns berättelser" skulle avslutas följande vecka:
"I nästa nummer avslutas Åke Åhlins serie "Fältskärns berättelser". I mer än ett år har söndagsbilagans läsare följt Bertelsköldarnas saga i Zacharias Topelius
odödliga framställning, men på Majniemi slott lämna vi dem nu åt deras vidare öden."
(Man kunde dock glädja läsarna med att "Kalle Anka" istället skulle börja veckan därpå.)

[Man kan inte undgå att fundera över hur det kom sig att det ungefär samtidigt år 1942 påbörjades 3 st. av varandra oberoende tecknade serier om
”Fältskärns Berättelser”. Av tre olika tecknare; Åke Åhlin och Bo Vilson i Sverige och Kari Suomalainen i Finland.]

Åke Åhlin (f. 1913) var en svensk tecknare/konstnär. Han studerade efter studenten 1933 vid Stockholms Reklamkonstskola (1935-36) och vid Otto Skölds målarskola
(1936) innan han började på Uppsala universitet (1936-38) och Stockholms Högskola (1938-42). Där studerade han bl.a. konsthistoria och nordisk fornkunskap. Han jobbade
sedan som reklamkonsulent och förlagsredaktör innan han 1944 började inom filmindustrin. Han var där verksam på bl.a. MGM, Sandrews och Svensk Filmindustri fram till 1971.
(Källa: Svenska Djurskyddsföreningen, Stockholm)

Första stripparna från jan. 1942.

Sista stripparna från mars 1943.

Litteraturvetenskaplig avhandling om Zacharias Topelius:
200-årsjubileumet av Topelius födelse har gett forskare och författare i Finland och Sverige anledning att se över hans författarskap i ny belysning och i nya sammanhang. Svenska litteratursällskapet i Finland gav i samband med detta (år 2019) ut boken 'Författaren - med historien mot strömmen'.
Artiklarna behandlar Topelius språk och teman, analyserar gestaltningar och grepp och kartlägger influenser och reception.
Redaktörer för boken är Pia Forssell och Carola Herberts.
Bl.a. så ägnas ett kapitel åt hur Fältskärns berättelser framträdde som tecknad serie;
»En svensk serie om svensk historia» Fältskärns berättelser som tecknad serie i Levande Livet och Illustrerad Klassiker.
Kapitlet om Fältskärns berättelser som tecknad serie är skrivet av Camilla Storskog.
Länk till kapitlet om den tecknade serien, som PDF.

Länk till info om boken: https://www.sls.fi/sv/nyheter/antologi-visar-forfattaren-topelius-i-nytt-ljus

Publicering i Finland:
En version av "Fältskärns Berättelser" publicerades under perioden 18.9.1956 - 27.5.1962 i Finland i tidningen 'Helsingin Sanomat'. Serien slutade 27:e maj med
strip nr. 1998. Serien hette där, på finska, "Välskärin kertomuksia" vilken översatt blir "Fältskärns berättelser". Serien var tecknad av Egon Meuronen.
"Fältskärns berättelser" ansågs vara en del av finländarnas allmänna bildning. En gång i tiden var romanen "Fältskärns berättelser" populär och mycket läst i Finland.
Meuronen var mycket trogen det Topelius skrev. Detta är väldigt tydligt när man bl.a. jämför inledningstexten och den tecknade serien. På 1950-talet har Topelius historiebild passat finländska läsare bra. Det var först på 1960-talet som den historiska forskningens fokus började skifta mer påtagligt från stormännens historia till socialhistoria.
Seriens ursprung är något oklar, men Kari Suomalainen, som redan då arbetade som Hesars serietecknare, hade åren 1942-1943 illustrerat en 26-sidig serie om
"Fältskärns berättelser", fritt efter Zacharias Topelius, och det är mycket troligt att detta inspirerade denna nya version av en serie om "Fältskärns berättelser".
Kari Soumalainens version handlade om händelser under och efter slaget vid Breitenfeldt. Den publicerades dock först 1949 i tidningen 'Lukemisia kaikille-lehteen'
(Reading for Children). Serien blev senare, 1987, återutgiven av Otava förlag i en inbunden utgåva.

Egon Meuronen (19.12.1922-2005) var en finländsk målare, grafiker och serietecknare. Han studerade under åren 1936–1945 vid Centralhögskolan för konst.
Hans första teckande serie var "Asaias Ahtopaine" (1943-1944). Samtidigt tecknade han även "Tuskbombare" (1943-44). Andra av honom tecknade serier är
"Into Ilves" (1949-56), "Saku" (1950-52,1954-59) och "Esa Ahto" (1960-65). 1996 tilldelades han priset 'Puupäähattu' (Trähatten).
Han slutade med serietecknandet 1965 och blev därefter akvarellkonstnär. Han hade redan 1957 bestämt sig för att bli en ren bildkonstnär men då hade
han precis påbörjat "Fältskärns berättelser". Han tecknade sedan serien under åren 1957-1960.
(Källa: Wikipedia)

Kari Suomalainen (15.10.1920-19.8.1999), var en finländsk konstnär och författare. Han började redan i pojkåren att rita karikatyrer och han utbildade sig vid Helsingfors konstuniversitet 1936–39. Under kriget tjänstgjorde han i artilleriet, men verkade också som propagandatecknare 1943–44. Efter kriget arbetade han 1947–48 som illustratör för 'Mantere Oy'. Han hade ritat illustrationer för flera tidningar innan han 1951 började teckna dagliga politiska karikatyrer i 'Helsingin Sanomat'. Han fick ta emot ett antal utmärkelser för sitt tecknande, bl.a. 'Reubenpriset' från 'National Cartoonist Society of USA' (1959).
(Källa: Wikipedia)

Sällskapsspel:
År 1910 gavs det i Finland ut ett sällskapsspel om "Fältskärns Berättelser". Det gavs ut på både svenska och finska. Utgivare var Pås & Kuvertfabrik i Åbo A. S.
Spelplanen består av ett stort pappersark (71 x 54 cm) där man kan följa Bertilas äventyr i Topelius "Fältskärns berättelser" genom 300 steg och det är försett
med teckningar från böckerna, ritade av Carl Larsson.
Den som först kommer till 300 har vunnit spelet. Text på ruta 300 står 'Här gäller att noga besinna, Ej brådska - men, ändå vinna.'
Spelet, som kan spelas med roulette, tärningar eller kortlek, kan spelas av ett obegränsat antal spelare.
Spelare kan också spela i bolag och dela såväl vinst som förlust.
Exempel på texter i spelet:
Ruta 54; (berör Hungeråren 1696-1697) 'Svårt det var att leva dessa tunga år. Därför hjälp ur kassan - tjugo mark du får.'
Ruta 166; (Gustaf II Adolfs död) 'För stort var offret här han gav - vid Lützens kullar. Ditt märke heller ej - på tvänne hvarv sig rullar.'
Ruta 182; (Regina von Emmeritz) 'Hat och kärlek i det unga hjärtat strida. Böj i bön Ditt knä - ett hvarv så må du bida.'
Ruta 227; (Slaget vid Lützen) 'Ej, - Gustaf II Adolf - jesuitens silverkula rörde. Men Dig den åter bakom Lützens slagfält förde.'